Hur gör man, när den stadiga grunden man stått på i ett och ett halvt år, plötsligt börjar skaka. Jag vet inte hur livet ska fortsätta normalt, för normen är inte att vara själv. Den är att vara med honom. Men vad ska man göra? Ska man rädda sig själv eller ett förhållande? Är det värt risken att själv gå under? 

För många frågor och alldeles för få svar. Det gör det inte lättare då man skulle behöva någon som kommer och säger "Lämna honom" eller "kämpa lite längre". Men samtidigt som hela mitt hjärta skriker för att kämpa längre så vet jag att vi har kämpat länge, utan stora framsteg. Därför måste jag ha någon utifrån som säger "kämpa" för att jag inte ska ge upp, för innerst inne, vem vill lämna den man älskar, den man vill bli gammal med?

"Flames to dust

Lovers to friends

Why do al good things come to an end"

 

ensamungkvinnasoker

3 oktober 2011 14:34

Sorgligt att läsa, men jag vet vad du menar! Varför vill du leva ditt liv med någon, om den du själv är kommer försvinna? Om den du älskar gör mot dig så att du måste ändra den du är, vad säger att han vill ha dig när han har "format" dig klart?
Jag hade ett sånt förhållande förut, väldigt destruktivt, och vi kämpade länge. Till slut gav jag upp. Idag har han sagt förlåt, och vi är mycket goda vänner och jag älskar honom -som vän!

http://ensamungkvinnasoker.bloggplatsen.se

vitam

9 oktober 2011 22:00

aa, det är svårt.
Samtidigt som det inte är så att han vill "forma" mig. Vi hittar bara inget sätt att få det att jämt vara bra. Vi är "kär omlott". När jag verkligen vill kämpa så känns det som att han inte riktigt orkar och när han vill så har jag nästan gett upp igen...

Vill bara vara lycklig med honom!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Människors liv kan vändas upp och ner på en kort stund. Det kan bero på att man vinner pengar eller lär känna en blivande bästa vän. Det kan också hända för att man träffar någon och inser att det finns något där. Något man längtar efter. Något man k...

Tycker det är konstigt med vänskap. Man gillar något och är som tillsammans med personen. Man saknar den ofta och har alltid kul, men kan också ha allvarliga stunder ihop. Sen så händer något. Man bråkar och sedan så finns den inte där längre. Det är...

Efter en lång tid av studier så börjar jag äntligen se en av hållplatserna i tunneln. Det så kallade höstlovet. Efter en höst med mycket tankar över mitt liv och vad jag egentligen vill göra och vem jag egentligen vill vara, så tror jag att jag börja...

Vad tycker ni om att fuska?   Jag tycker att det är dålig stil, samtidigt som jag kan förstå att folk gör det. Det är som en lärare till mig sa: "Kan man fuska som kommer man fuska, det fattar väll alla! Betygen är för viktiga för att inte tänka ...

Läste lite om religioner idag och ju mer man funderar och läser, desto konstigare känns det att tro på "inget".     Ändo har jag svårt att tro att det inte skulle finnas något större än oss. Samtidigt så känns det inte riktigt som att någon religio...